Om Gustavsberg

Gustavsberg är ett trivsamt skärgårdssamhälle med gamla anor. Samhällets historia sträcker sig tillbaka till 1600-talet när det kallades för Farsta. Gustavsberg fick sitt nuvarande namn av Gabriel Oxenstierna som döpte om det för att hedra sin far Gustav Oxenstierna. På platsen låg ett slott, Farsta slott, ursprungligen byggt på 1620-talet, bränt av ryssarna 1719 och återuppbyggt till sin nuvarande form på 1740-talet. I dag är samhället på stark uppgång med stor inflyttning tack vare byggandet av moderna bostäder nere vid den gamla hamnen. Närheten till havet och den gemytliga stämningen lockar många samtidigt som det är pendlingsavstånd in till Stockholm city.

Farsta Slott i Gustavsberg

Förstklassigt benporslin

Även om Gustavsberg har en lång historia så kom den i gång på allvar först år 1825 när den idag välkända porslinsfabriken grundades. Här tillverkades från början enkelt vardagsporslin utan utsmyckningar. Med hjälp av drivna brukspatroner och importerad arbetskraft från England tog fabriken snart fram sitt eget förstklassiga benporslin som en av de första i Europa utanför England. På 1870-talet tog fabriken fram en av sina absolut mest kända klassiker, kaffeservisen Blå blom, som än idag är mycket populär. Några av våra mest kända konstnärer har genom åren arbetat åt Gustavsbergs porslinsfabrik, bland annat Stig Lindberg och Lisa Larsson.

Modern fabrik

Att berätta Gustavsbergs historia utan att nämna porslinsfabriken är inte möjligt. Fabriken är det som fick samhället att växa från ett mindre jordbrukssamhälle till ett levande samhälle under ständig utveckling. Porslinsfabriken i Gustavsberg var på många sätt en modern anläggning som präglades starkt av de entreprenörer som drev den. Den mest betydelsefulla var Wilhelm Odelberg som drev fabriken från 1869 fram till 1920-talet. För att själv kunna kontrollera fabriken och slippa inblandning från politiker från Värmdö lät han Gustavsberg bilda en egen kommun 1902. Villkoren och lönerna på fabriken var vid den här tiden så bra att det dröjde ända till 1919 innan det bildades en fackförening där. För att skapa bra förutsättningar för arbetarna så inrättades redan i slutet av 1800-talet bland annat pensions- och sjukkassa. Arbetarna fick även ta del av en bonus varje år. Fabrikören såg till att det fanns tillgång till sjukvård, apotek och tandvård på orten.

I fabrikens regi bildades även ett kooperativ, Kooperativa Förbundet, kallat KF som köpte in matvaror och förbrukningsvaror som såldes åt fabriksarbetarna. 1937, några år efter att Wilhelm Odelberg gått ur tiden och då också lämnat fabriken, köpte Kooperativa Förbundet hela porslinsfabriken med tillhörande jordbruk och samhälle för 3,65 miljoner kronor. En ansenlig summa på den tiden. Kooperativet drev fabriken fram till 1996.

Blomstrande samhälle

Idag är Gustavsberg ett blomstrande och modernt samhälle. Runt den gamla hamnen som tidigare var en viktig utskeppningshamn för porslinet växer det idag upp nya bostäder, service och folkliv. Porslinsfabriken är fortfarande i drift och har Nordens enda benporslinstillverkning. Den övertogs 1996 av några av de anställda som idag driver verksamheten. Det går idag att köpa många av deras klassiska serviser i nyproduktion. En av deras mest älskade serviser är Berså som lanserades första gången 1961. Den var då ett vardagsporslin som fanns i många svenska hem. Eftersom de användes till vardags försvann också delarna ur servisen en efter en. På 1990-talet blev denna servis en av de mest eftertraktade på andrahandsmarknaden. På grund av att servisen åter blivit så populär togs den tillbaka i produktion 2005.

Historiska byggnader

I den gamla hamnen och där den före detta fabriken för Gustavsbergs sanitetsporslin fanns växer det idag fram moderna bostäder. Sida vid sida med bevarandet av de historiska industribyggnaderna byggs nya bostäder för att möta den ökande efterfrågan efter att bosätta sig i Gustavsberg. I den gamla porslinsfabrikens lokaler planeras ett kultur- och allaktivitetshus med bibliotek och konstutställningar.

Gustavsbergs hamn år 1903

Även om det idag byggs många nya bostäder så är historien alltid närvarande i Gustavsberg. Många av de historiska byggnaderna är idag ombyggda till bostäder. Som till exempel Västra portvaktsstugan och Stallet som finns kvar som en rest från när fabriken hade sitt eget jordbruk. Tornhuset som byggdes vid det förra sekelskiftet för att spegla fabrikens framgångar tronar fortfarande mäktigt nere vid stranden. Ett annat exempel är det K-märkta huset Gula Porten vid Sanitetsporslinsfabrikens entré som är det enda som idag är bevarat från KF-tiden och ägs av Värmdö kommun.

Gator med kända namn

Det är inte bara byggnader som hjälper till att bevara och vidareberätta Gustavsbergs unika historia. Även många av samhällets gator har fått namn från kända personer som haft stor betydelse för fabrikens och samhällets utveckling. Några av gatorna i Gustavsberg har namn efter Wilhelm Kåge, Josef Ekberg och Britt-Louise Sundell. Den kanske mest kända är konstnären Stig Lindberg som har varit av stor betydelse för fabrikens överlevnad under några svåra år på 1940-talet. Han jobbade brett med moderna mönster i olika material och tog fram populära serviser som än idag är mycket uppskattade. Han har inte bara en gata med sitt namn utan tre av Gustavsbergs rondeller pryds av mönster som han designat.